2009-06-25

Orimligt åtal för länkning

Att publicera en länk kan inte vara den handling som gör ett verk tillgängligt för allmänheten. Den som länkar har inte kontroll över innehållet, det har den som äger adressen. Givetvis är det den som ansvarar för adressen och dess innehåll som har gjort verket tillgängligt för allmänheten i det ögonblick servern har programmerats att leverera verket vid förfrågan. Allt material på Internet är automatiskt tillgängligt för allmänheten. Det är det som är poängen. Vill man inte ha det så ska man inte lägga ut det på nätet.

Det går att hålla adresser hemliga genom att upprätta avtal med de som man delar hemligheten med, men om hemligheten läcker kan man inte stämma någon annan än de man ingått avtal med. Från den tidpunkt verket läggs ut på Internet blir det tillgängligt för allmänheten, även om inte adressen är allmänt känd. Att berätta var ett publicerat verk finns kan inte bryta mot någon paragraf i upphovsrättslagen.

Kommentaren gäller givetvis det märkliga åtal för länkning till material publicerat av Canal+.

Enligt Computer Sweden säger åklagaren att "I det här fallet är det ju han själv som lagt ut länken, då är det ju han som vidaresänder som jag ser det." En länk kan inte räknas som vidareutsändning. Det är fortfarande Canal+ som sänder strömmen till alla som ber om den. Hade den åtalade använt en proxyserver för att ge strömmen en ny adress, då börjar det närma sig återutsändning.

Det är fler som för samma resonemang som jag och dessutom skriver bättre. Samtidigt förstår jag att om samhället vill stödja affärsmodeller som sänder information mot betalning över öppna kanaler måste information som t ex kryptonycklar göras förbjudna att sälja eller prata om. Allt kan inte lösas med teknik. Men att gränsen för hemlighet skulle gå vid länken till dataströmmen känns omotiverat och skapar ett ohanterligt rättsläge. Länken är redan etablerad som fri att använda på Internet.